Regeringens besparingar hårt slag för livet i jordbrukslandskapet

Tofsvipeunge. Tofsvipan är en av de arter som missgynnats av modernt jordbruk och som kommer att drabbas ytterligare på grund av nedskärningarna i landsbygdsprogrammet.
Foto: P-G Bentz/sturnus.se

Fåglar är lätta att inventera. De har också korta generationer och så kan de snabbt flytta på sig från ett område som inte längre passar, alternativt till ett annat som passar artens krav. Därför är fåglar också mycket bra som indikatorer på tillståndet i miljön.

Under de senaste decennierna har vi kunnat följa hur det svenska jordbrukslandskapet utarmats på fåglar. De allra flesta arter som är knutna till odlad mark har minskat i antal och utbredning. Det gäller till exempel sånglärka, tofsvipa och stare. Men det finns också vinnare, bland annat grågås, trana och ringduva. Dessa gynnas av det moderna jordbrukets stordrift och en storskalig övergång till höstsådda grödor.

Många av de fågelarter som missgynnas har det gemensamt att de ofta påträffas på mera marginella marker, i kantzoner, längs gärdsgårdar, i anlagda våtmarker m.m. De kan därför sägas vara beroende av såväl lantbrukarens intresse som av ekonomiskt stöd. Samtidigt handlar det i många fall om fåglar som har en stark ställning i vår kultur och som de allra flesta svenskar vill värna om.

Med detta som bakgrund är det mycket oroande att regeringen nu aviserat att man kommer att göra mycket stora besparingar inom landsbygdsprogrammet de kommande åren. Hur mycket man ska spara är ännu oklart, men den vanligtvis välunderrättade tidningen Land Lantbruk skriver att det handlar om miljardbelopp. Det blir exempelvis ingen förlängning när det gäller stöd till miljöskyddsåtgärder, minskat kväveläckage, natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet, skyddszoner samt skötsel av våtmarker.

Bakom besparingarna står dels minskade bidrag från EU, dels att svenska staten slagit i ett så kallat utgiftstak. Det går enligt uppgift inte att hålla balans i Sveriges ekonomi om vi fortsätter att lägga pengar på lantbrukets miljöåtgärder. Lite tillspetsat uttryckt kan det sägas att fåglar och andra varelser i jordbrukslandskapet offras för att skatterna ska kunna sänkas ytterligare.

Det är idag länsstyrelserna som administrerar jordbruksstöd och även svarar för rådgivning. Där aviseras nu kraftiga nedskärningar och omfattande uppsägning av personal. Tidigast 2016 kommer det att finnas nya pengar att söka för miljöförbättrande åtgärder i jordbrukslandskapet. Samtidigt är lantbrukare ett folk som vill ha kontinuitet och som vill kunna satsa långsiktigt. Med en minst tvåårig paus i finansieringen är risken stor att anlagda skyddszoner och andra åtgärder nu plöjs upp.

Nästan hälften av EU:s budget går idag till jordbruksstöd. Vi i Sverige betalar mera till EU än vad vi får tillbaka. Detta innebär att det är svenska folket som, via skattsedeln, står för jordbruksstödet. Men det är nog ytterst få av oss som vill att pengarna ska användas på ett sätt som ytterligare utarmar det svenska landskapet. Det blir emellertid följden av de kraftiga nedskärningar som regeringen nu aviserar.

Sist men inte minst är det viktigt att poängtera att nedskärningarna inte bara drabbar fåglar. Det blir en utarmning av allt liv, från växter via insekter till fåglar och däggdjur.