I mitten av december förra året möttes ett regeringsbeslut av
applåder från snart sagt alla aktörer inom den svenska naturvården. Regeringen meddelade nämligen då att man beslutat
om flera nya Natura2000-områden till havs. Bland annat gällde det ett mycket
stort havsområde söder om Öland och Gotland och ett annat område utanför
nordöstra Skåne. Den kanske viktigaste orsaken till att områdena fick ett
formellt skydd var tumlaren, men i motiveringen nämndes även sjöfåglar, närmare
bestämt dykänder som lever på musslor. En av dessa är den internationellt
rödlistade svärtan, en annan alfågeln.
Det var som sagt med glädje som beslutet togs emot, men
frågan är om naturvårdarna lät sig luras av bländverket. En närmare titt på
beslutet sår nämligen en del tvivel när det gäller två av områdena. I det ena
fallet handlar det kanske enbart om bristande kommunikation mellan två
länsstyrelser, men i det andra kan det ligga en hund begraven.
Söndagen 15 januari var en särdeles vacker vinterdag. Större
delen av dagen tillbringade jag med att räkna sjöfåglar längs Laholmsbuktens
stränder från Båstad i söder till Halmstad i norr. Två gånger om året, i mitten
av september och i mitten av januari, räknas sjöfåglar längs stora delar av
Europas kuster. Man kan se detta som en del av den internationella
miljöövervakningen idag, och projektet har pågått i mer än 40 år.
När jag inledde räkningen befann jag mig i Båstads kommun
och i Skåne län. Havet utanför hör till ett av de nya marina
Natura2000-områdena. Denna dag var det, precis som det brukar vara, ganska ont
om fågel på havet. Det är först när man kommer några kilometer norrut, in i
Laholms kommun och Hallands län, som havet blir prickigt av fågel. Nu har inte
detta något med kommun- eller länsindelning att göra, utan det handlar snarare
om de biologiska förutsättningarna nere vid bottnarna. Uppenbarligen blir bottenförhållandena
lite bättre en bit norrut i Laholmsbukten eftersom det är där som alla svärtor
och sjöorrar håller till. Så har det varit så länge jag har följt fågellivet i
bukten.
![]() |
Det streckade området är det av regeringen beslutade Natura2000-området utanför nordvästra Skåne. De röda markeringarna visar var svärtorna och sjöorrarna nästan utan undantag finns. |
Men märkligt nog upphör det marina Natura2000-området vid
gränsen mellan Skånes och Hallands län. Det är alltså inte det för fåglarna
viktigaste området som fått detta skydd, och man kan ju fråga sig varför? Jag
vill nog tro att det handlar om bristande kunskap och bristande kommunikation
på respektive mellan de berörda länsstyrelserna. Jag har svårt att tro att det
kan finnas någon baktanke med att undanta den halländska delen av Laholmsbukten
från skydd.
En baktanke kan det däremot finnas när det gäller det stora
Natura2000-området i södra Östersjön. Som jag redan nämnt var det enbart
positiva kommentarer till detta när beslutet blev offentligt i mitten av
december. Men tittar man på kartan över det skyddade området visar det sig att
Norra Midsjöbanken och Hoburgs bank ingår i det nya Natura2000-området, men det
finns ett stort jack i den södra delen av det stora sammanhängande området. Det
jacket utgörs av Södra Midsjöbanken – och det är där jag tror att den omtalade
hunden kan ligga begraven.
![]() |
Det nya stora Natura2000-området till havs söder om Gotland och Öland. Lägg märke till det stora jacket i södra delen – just där Södra Midsjöbanken finns. |
Just Södra Midsjöbanken har varit föremål för gigantiskt
stora planer på en marin vindkraftsanläggning. Det är E-On som ligger bakom
planerna, och det handlar om 300 vindkraftverk på en area av drygt 330
kvadratkilometer av detta grunda område. Men detta område är också ett av de
allra viktigaste vinterområdena för alfågel. Precis som den tidigare nämnda
svärtan är den alfågelpopulation som övervintrar i Östersjön internationellt
rödlistad. Populationen har minskat markant i antal under de senaste
årtiondena. Därför har vi från ornitologiskt håll mycket starkt motsatt oss
planerna.
![]() |
En mindre vindkraftsanläggning i Öresund. Den planerade anläggningen på Södra Midsjöbanken ska omfatta 300 vindkraftverk och täcka 330 kvadratkilometer. Foto: P-G Bentz/sturnus.se |
De grunda bankarna i södra Östersjön har oerhört stor
betydelse för såväl alfågeln som flera andra sjöfågelarter. Faran med en stor
vindkraftsanläggning på någon av dessa bankar är att många fågelarter så att
säga blir utestängda från områdena. Studier som gjorts visar nämligen att flera
arter undviker vindkraftverkens närhet – de tar sig inte närmare ett vindkraftverk än några
hundra meter.
Det är svårt att se regeringsbeslutet på annat sätt än att
man undantar Södra Midsjöbanken för att det finns andra planer än naturskydd
för detta område. Det är mycket oroande!
Anders Wirdheim
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar