 |
| Kungsörn och korp. Foto: Anders Wirdheim |
Detta ämne har jag tagit upp i tidigare blogginlägg, men det
finns absolut anledning att göra det på nytt. Vi kan helt enkelt inte längre
tolerera att landets jägare och många inflytelserika politiker blundar för en omfattande
spridning av en tungmetall i den svenska naturen.
Nu pågår älgjakten i stora delar av Sverige och därmed blir
frågan om bly i jaktammunition aktuell. Ett svenskt forskningsprojekt har
nämligen kunna visa att blyhalten i kungsörnarnas blod stiger under hösten när jakten pågår. Det kan knappast ha någon annan orsak än att kungsörnarna då äter av slaktrester eller skadeskjutna djur och då får i sig kulfragment eller hagel och därmed bly.
I våras publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science & Technology. Forskare vid Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU), Naturhistoriska riksmuseet, Umeå universitet,
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och örnforskare i USA kunde då visa,
förutom att blyhalterna hos örnarna steg i samband med älgjakten, att örnarna
också påverkades mycket negativt av blyet.
Forskarna
tog blodprover från frilevande kungsörnar och försåg även dessa örnar med sändare.
Blodet analyserades på bly och med hjälp av data från örnarnas sändare kunde
forskarna senare konstatera att kungsörnar med högre blyhalter rörde sig mindre och
flög lägre än kungsörnar med låga halter. Denna påverkan blev tydlig redan
vid blykoncentrationer som var så låga att de tidigare betraktats som naturliga
bakgrundshalter.
Idag kommer blyet främst från jaktammunition, medan det för några
årtionden sedan huvudsakligen kom från blyad bensin till bilar. Det metalliska
blyet i kulor och hagel joniseras i magsäcken på örnar och andra djur och kommer på så vis ut i
blodet. Det finns inte heller några ”gränsvärden” som kan anses säkra, utan
redan vid låga halter uppstår diffusa symptom. Hos människor som undersökts
handlar dessa diffusa symptom om trötthet, huvudvärk, förhöjt blodtryck och annat
som gör att det är svårt att ställa diagnosen blyförgiftning.
Men det är väl belagt att både kungsörnar och havsörnar dör
av blyförgiftning i Sverige liksom att det inte handlar om försumbara antal
örnar som dör. Tvärtom är blyförgiftning en av de vanligaste onaturliga
dödsorsakerna hos örnar. Med de nya rönen kommer även andra dödsorsaker i en ny
dager. Bland annat har man länge misstänkt att många av de örnar som dödas av
tåg när de lockas till banvallarna av tågdödat vilt har haft nedsatt
reaktionsförmåga. De har inte hunnit undan när det kommit ett nytt tåg. Dessa misstankar stärks nu när det visar sig att även låga
blyhalter kan påverka örnarna negativt.
Jägarna säger sig vara medvetna om problemet, och de har i flera
år sagt att det kan lösas genom att slaktrester grävs ner eller tas om hand på
annat sätt. Men detta har visat sig vara tomt prat. Ute i skogarna sker ingen nämnvärd förändring, och problemet med blyförgiftning av
rovfåglar har inte minskat.
Redan för elva år sedan var det på gång ett totalförbud mot
bly i jaktammunition. Men det rev den första alliansregeringen upp efter starka
påtryckningar från jägarna, och än idag är många politiker i Sveriges riksdag
motståndare till ett blyförbud inom jakten. Detta motstånd kan knappast ha sin
grund i något annat än att man inte vill stöta sig med de inflytelserika
jägarna.
Idag finns det nämligen alternativ till bly i ammunition,
men dessa alternativ kräver i regel att man köper ett nytt vapen. När det
gäller blytillsatsen i bensin tvingades i stort sett hela svenska folket gå
över till en ny bilpark när den blyade bensinen förbjöds. Så visst finns det fog för att kräva
att jägarna skaffar sig nya vapen och blyfri ammunition när blyspridningen via jakt gång på gång
visar sig vara ett stort miljöproblem!
Anders Wirdheim
